barkas

Såg precis Shutter Island med Leonardo DiCaprio. Det jag har hört om filmen innan är att den är rätt okej liksom.
"Var filmen bra?"
"aarå"*rycker på axlarna*

aa ni hajar.
Jag tycker dock (ja jag är femton bast och använder ordet 'dock') att den var riktigt bra. Underbar när alla bitar faller på plats och tårarna börjar rinna. Men sedan så älskar ju jag bittra och sorgliga filmer, böcker, låtar -you name it- som får en att hulka av gråt och undra varför livet utsätter vissa och inte andra.
Vet inte vad det är, men jag älskar att gråta till de tre nämnda ovan. Jag minns när jag hörde Coldplays 'The Scientist' första gången, då jag satt och tänkte på Edward och Bella i New Moon och pressade som fan för att fälla den där tåren, och jävlar vad nöjd jag var när jag lyckades.

Slutsats: Linnea gillar att gråta förutsatt att det inte beror på typ en punch in the face eller real life överhuvudtaget.


Dagens tips, dagens tips, lalalalala dagens tips. Dagens tips: Om ni vill se en riktigt sorglig film så är det Marley och jag som gäller. Rätt kass och trög film men när hunden dör alltså... Har aldrig bölat så mycket i hela mitt liv.