barkas

Jag har antagligen bloggat om detta tidigare (jag känner mig själv liksom) och isåfall är det ju plain pinsamt men jag har inte ork att kolla upp det så det blir andra (tredje?) gången gillt om så är fallet.

Iallafall.


Ordet rövare i bestämd form plural blir rövarna.

- Ey, kolla in rövarna där borta!


Hehe.

Ni kommenterar inte.

Jag kommenterar aldrig andras bloggar själv heller så jag förstår att ni inte orkar,
men en liiten kommentar om att jag är störd i huvudet eller har något i
ansiktet jaha oj det var bara din näsa eller NÅGOT liksom. Jag är öppen för allt och det mesta.

Så om ni känner någon hatkommentator, eller någon annan som kanske till och med just specifikt hatar femtonåriga brunetter i grå converse som gärna splashar upp cyniska texter på sin blogg, snälla tipsa om mig! Bring 'em on bitches!
Jag har liksom inte ens någon stolthet som de kan beröva mig på så jag är helt osårbar (de som dock ens viskar ett ont ord om mina tofflor kommer OMEDELBART och OBARMHÄRTIGT att hängas ut på bloggen. Men annars så).

Och jag är dead serious med parentesen. Jag skriver en dikt eller något om denne framtidsspått olyckliga människa, vars innehåll inte alls kommer vara till dennes fördel. Inte ALLS.

:)

När jag var hos min farfar häromdagen så passades det runt en låda med geisha (nivet chokladen?) och då comes det ju till mind att det uttalas ju faktiskt gaysha.

Och gay är alltid kul liksom.

Därför tycker jag att det borde gå att göra nått kul av det här som jag kan underhålla er (mig själv*) med, men jag kommer inte på något som känns liksom klockrent nog för att det ska kännas helt värt.

Det jag vill få fram är iallafall att jag försöker. Fortfarande. Ibland delvis, ibland helvis. Oftast inte alls. Dock. Tyvärr. (Eller?).
Mm.


  

Hemmagjord humor ♥

Mammas sambo kommer in genom ytterdörren.
Mamma: Var har du varit?
Sambo: Nä jag gick bara ut med soporna.
Linnea: Men mamma är ju kvar här inne?

Hehe.


Senare under kvällen sitter familjen samlad i vardagsrummet efter att ha käkat oliver (alltså oliver som i mat, inte en pojke).
Mamma: Vad stora ni har blivit alla tre.
Linnea: *Synar mamma uppifrån och ner* - Aa du med.

Så ÄGD.

God Jul ♥


Juletiderna för två år sedan.

Heiii bloggen, hade faktiskt helt glömt bort att jag hade en blogg så jag tycker att vi alla låtsas om att det är därför updaten har fått bottennapp.

Heidå bloggen.

Eller vänta.
Fast äh, hej då.

Mitt skåp i sjuan var bäst.

Jag är fjuk. Dvs sjuk, i översatt form. Ingen förkylning eller maginfluensa eller så utan något sorts angenämt virus antar jag.

Jag skulle så kunna tänka mig att gilla den här facebooksidan. 
Jag skulle dock också så kunna tänka mig att tvångssterilisera skaparen av sidan.

Läget är liksom som så att jag lider av ett rättstavningssyndrom som förbjuder mig att njuta av texter som på något sätt är felstavat, speciellt det här med särskrivning som så många i Svergie saknar kunskap om.

D.v.s: Skit regel, skitregel. 

Inte okej.

Dock innan jag går ifrån datorn och ännu en gång känner mig extremt tillfredställd över att jag slösat bort ytterligare fem minuter av era liv så vill jag informera er igen om att jag överdriver massor när jag säger att jag inte kan njuta av felstavade texter (dock så fan heller att jag någonsin kommer gilla en särskriven facebooksida) men det känns så satans bra att vara bitchig på internet liksom :)

Och jag kommer så fortsätta med det.